Gott År! Gammalt som Nytt…

Vilket kolofenomenalt fantanatiskt år 2016 varit för lärandematrisarbete i Sverige!

Boken Lärandematriser; att få eleven att förstå går just nu till femte trycket, vilket betyder 8000 sålda ex – och det bara fortsätter.

Framsida, boken

Ett dussin pilotskolor över hela landet har startat upp långsiktiga samarbeten. Kul, men intensivt. 40 dagar har jag varit iväg bara under hösten, från Sandviken i norr till Tomelilla i söder. Tack Ingrid, min förstående rektor, som pusslat ihop mitt lärarschema så detta varit möjligt!

groupiekollageTre av alla underbara lärargäng jag lärt känna under året i Örebro, Tomelilla och Sandviken.

Några spännande möten med lärare i storforum har jag också hunnit med under året: Skolporten i Stockholm i april, GR i Göteborg i september och SETTsyd-mässan i Malmö i november. Visst är det häftigt när 400 lärare samlas på ett ställe för att ta steg mot att skapa bättre elevförståelse, men jag smyger inte med att det är vid de personliga mötena med små lärargrupper ute på skolor som den verkliga dialogen blir till. Storslagna konferenser i all ära, men det är i det vardagliga arbetet i skolsalarna som det verkliga utvecklingsarbetet sker.

Den allra mest spännande utvecklingen är kanske den diplomerade Handledarutbildning som började skissas i samband med Göteborgskonferensen. Från en septemberidé är det nu verklighet! I dagarna skickas ansökningsresultaten ut till alla sökande skolor. Trots minimal tid och marknadsföring finns det mer än dubbelt så många sökande som antagningsplatser.hl-stampel23 mars kör vi igång i Malmö. Snacka om spännande!

Det är samma delade känsla att tvingas tacka nej till engagerade skolor och lärare, som det har varit under hösten att skicka ”Tyvärr-mejl” till tjogtals av skolor och kommuner som vill inleda samarbeten kring lärandematriser. Otroligt glädjande med allt engagemang, men sorgligt att inte hinna stötta alla som vill ha support.

Men kanske just handledarutbildningen kan vara en väg att nå ut till fler skolor, lärare och därmed elever med lärandematristankarna. Man kan se alla dessa blivande handledare som en förtrupp som kan sprida engagemang och förståelse till andra lärare och inte minst sina elever. Oerhört spännande!

Det enda som inte riktigt blivit av är att publicera alla halvskrivna inlägg på min blogg. De ligger kvar i mina datormappar – och ni förstår kanske orsakerna nu…

Vad väntar då 2017?

Ja, förutom att sjösätta handledarutbildningar (nya omgångar planeras redan på andra orter än Malmö) så lägger jag mina sista rader till nya boken Kunskapsöversikter. Det blir ett verktyg som jag hoppas inte minst högstadie- och gymnasielärare får upp ögonen för. Alla programgemensamma ämnesplaner på gymnasiet och grundskolekursplanerna (inkl. särskolan) presenteras, så att lärare och elever äntligen kan få en överblick på kunskapskraven. Ett efterlängtat alternativ till den bedrövliga layout i läroplanerna som vi hittills varit hänvisade till.
ko-boken
Exakt titel och omslag återstår att fila på…

Vill NO-lärare se vad som är gemensamt mellan fysik, biologi och kemi och få nio sidors kunskapskrav samlat på en snygg sida? Ja, varsågoda! Vill gymnasielärare se skillnaderna mellan snarlika kurser i matematik, engelska, historia – på ett litet blad? Det får ni nu! Vill du som svensklärare få överblick vad som skiljer i kunskapskrav för en elev som läser svenska respektive SVA? Allt finns i boken som snart är ute på Gothia!

Vad mer under nya året? Jo, ytterligare tre pilotskolor inleder samarbeten under våren, alla med sin intressanta historia. I Kävlinge startar Rinnebäcksskolan upp i januari med enorm entusiasm från ledning och personal. Målet är att nå ut till hela kommunen (En liknande målsättning finns även i Sandviken). I Hässleholm sätter lärandematrisarbetet fart på det spännande FlexVuxgymnasiet, där man skräddarsyr gymnasieutbildningar för elever i alla åldrar, allt från snabbspår till högskolan till rena yrkesutbildningar. Slutligen kommer Celsiusskolan i Edsbyn igång under våren som deltar i satsningen Samverkan för Bästa skola.

LMX, programvaran för att skriva lärandematriser har mött stort intresse under året alltsedan det släpptes i mars. Pilotskolorna har prövat den under året och blivit uppskattad, gett många lärdomar och nya idéer.
icon Just nu jobbar John, vår professionella LMX-programmerare, intensivt med att skapa grunden till en nätbaserad och utökad LMX. Hemsidan kommer att möjliggöra för alla skolor – och enskilda lärare – att lösa licenser för programmet, med samtliga kurs- och ämnesplaner tillgängliga. Den mest spännande nyheten är att den nya plattformen gör det möjligt att föra in bedömningar och respons direkt i lärandematrisen som sedan automatiskt förs över till en sammanställning av elevresultat (Kunskapsöversikt). Ett arbetssätt som kommer att underlätta enormt för alla lärare och öka förståelse och transparens för elever och föräldrar. Vi hoppas att kunna presentera en första version redan under 2017.

I mars får jag möjligheten att föreläsa en halvdag på lärarhögskolan i Kristianstad för studenter, VFU-handledare och personal. Låt oss hoppas, för elevernas skull, att detta blir en murbräcka in i högskolevärlden, så att även lärarutbildningarna inser det gigantiska behovet som finns att synliggöra kunskapsmål på alla nivåer.
Redan 2 februari föreläser jag på Skolporten i Stockholm och i maj blir det SETT-mässan. Men även i mindre format som på en Pubafton i Lund i maj, ges chansen att fundera över ökad elevförståelse och målkonkretisering.

I sommar hoppas jag slutligen få färdigställa uppföljaren till Lärandematrisboken:
Synliga mål i skolan kommer att ge lärare stöd och mängder av exempel på hur man kan konkretisera de 15-20 vanligaste förmågorna/kunskapskraven i svenska skolan (föra resonemang, använda begrepp, sammanfatta, dra slutsatser…).
Den kommer också att visa hur dessa förmågor relaterar till varandra.
synliga-mal-boken
Den som väntar på något gott, får vänta till efter sommaren…

Men boken kommer också visa de skriande behov som finns i hela skolväsendet för att konkretisera mål och göra dem iakttagbara; alltifrån enskilda skolors verksamhetsmål och lönekriterier,till IUP-mål, åtgärdsprogram och VFU-krav på lärarstudenter. Ska skola och utbildning bli utvärderingsbar måste målen helt enkelt gå att utvärdera. Det kräver synliga mål! Boken vill ge konkreta verktyg för detta till skolledare, lärare och lärarutbildare.

Ett välfyllt och spännande 2017 väntar. Vad gäller lärandematriser önskar jag ett lika gott nytt år som det gamla. Men det är kanske lite mycket begärt.

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Här är den formella ansökan till handledarutbildningen! Dags att söka nu!

Intresset för en diplomerad handledarutbildning kring lärandematriser har varit enormt! Alla som skickat in intresseanmälningar har i veckan fått formella ansökningshandlingar. Men även du som inte gjort intresseanmälning har självklart möjlighet att skicka en ansökan, bara de kommer in före 31 december.
Klicka på nedanstående länkar så får du all information du behöver.

Kursinformation, handledarutbildning

Kursplan, handledarutbildning

Ansökan, handledarutbildning

Frågor på det? Mejla larandematriser@gmail.com!

Denna första omgång av handledarutbildningen startar redan nu i mars-2017. Då det har varit en snabb beslutsprocess kommer den att hållas helt i Malmö. Det stora gensvaret leder emellertid till att det redan nu finns planer på en andra och tredje omgång. Exakt när och var dessa kommer att hållas beslutas under våren, byggt på undersökningar kring var behoven och intresset för en sådan utbildning är störst. Målet är att skapa samarbeten med regioner eller enskilda kommuner som vill satsa långsiktigt och brett.

För att få genomslag i skolorna kring lärandematristanken krävs en så bred ansats som möjligt. Högt uppe på agendan står därför en större forskningsinsats de närmaste åren i en enskild kommun för att skapa evidens för att lärandematriser verkligen får elever att förstå. Flera kommuner, liksom forskare, har visat intresse för en sådan satsning. Samtidigt arbetar vi hårt på att utveckla LMX-programvaran, med fler funktioner och så att den kan bli tillgänglig för fler skolor.

Med andra ord en del spännande projekt på gång…

Och ni som undrar var uppföljaren till Lärandematriser; att få eleven att förstå tar vägen. Jo, den växer fram i datorn så fort jag ger den tid och är på gång efter sommaren!
Håll utkik efter Synliga mål i skolan.
Men redan tidigt 2017 ger vi ut Kunskapsöversikter, alla svenska kursplaner i ny överskådlig layout, från åk 1 till gymnasiets ämnesplaner. Av många efterfrågad – och ja, de kommer vara med fri kopieringsrätt!
Med Skolverkets välsignelse.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Diplomerad handledare i lärandematriser! Något för Dig?

Är du en pedagog som vill få tid att fördjupa dig i lärandematriser och sedan leda egna skolans utveckling?
Känner du en kollega som skulle passa för det eller är intresserad?
Är du en rektor som önskar få lärare på egna skolan med specialkompetens kring lärandematriser och som långsiktigt kan driva skolutvecklingen framåt?
Jobbar du inom lärarutbildningen och vill få en ny infallsvinkel i din undervisning av framtidens lärare?

Då kan denna intensivkurs för handledare kring lärandematriser vara något just för dig!

Bakgrund:
Intresset för att arbeta utifrån lärandematriser har ökat lavinartat den senaste tiden. Det finns nu en lång lista med skolor och hela kommuner som hört av sig för samarbeten kring lärandematriser, men som jag tvingas tacka nej till pga tidsbrist. Andra skolor försöker starta upp en egen process utifrån min bok, men utan kompetensstöd. Flera av de 14 pilotskolorna jag samarbetar med har dessutom redan visat intresse för att enskilda lärare på skolan ska få en fördjupning kring lärandematriser, så att dessa långsiktigt kan leda arbetet vidare.

För att möta alla dessa behov och önskemål har idén om intensivutbildningar för handledare kring lärandematriser växt fram. Jag för nu diskussioner med bl a GR Utbildning om att lägga upp en kurs vår/höst -2017 med målet att få fram handledare som kan leda och stötta skolors lärandematrisarbete. Vid en mejlförfrågan kring detta efter Göteborgsföreläsningen 26/9, fick jag direkt ett dussintal intresseanmälningar från lärare/lärarutbildare! Efter detta fantastiska gensvar går jag därför nu ut med en allmän förfrågan.

Efter genomgången kurs ska pedagogen erhålla kompetens nog kring lärandematrisabete för att leda skolutvecklingen på såväl den egna skolan som på andra. Läs bifogade fil för mer detaljer om innehåll och krav.
Mejla sedan ditt intresse till larandematriser@gmail.com.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Nytt läge = ny blogg?

Hej alla lärandematrisentusiaster! Det har varit ett omvälvande halvår. Jag har satt igång långsiktiga samarbeten med 14 skolor över hela landet och får sedan i somras dessvärre tacka nej till 2-3 förfrågningar i veckan. Vi är snart fantastiska 6000 som läst boken, men alla nya tryckningar och skolutvecklingsprojekt gör samtidigt att jag knappt ens hinner skriva på min nya bok. Bloggandet blev det första jag blev tvungen att dra in på.

Allt detta får mig att tänka om när det gäller bloggens innehåll och upplägg. Från att ha varit en kanal att få ut mina tankar vill jag framöver skapa ett bloggforum, där istället lärare på olika skolor får komma till tals med inlägg kring skapande av och undervisning med lärandematriser. Eller varför inte ett rektors- eller elevperspektiv? Månadens matris kanske?
Jag skulle också vilja koppla det till den facebookgrupp som startade i somras och som snart har 700 medlemmar. Kanske tar jag upp återkommande frågor, problem eller företeelser där och länkar hit till min blogg. En groupie från varje lärandematrisskola är också en dröm som börjar förverkligas. Idéer saknas garanterat inte, bara tid just nu.

Men allteftersom alla pilotskolor börjar komma igång på allvar ska säkert detta nya bloggforum kunna ta form. Så håll utkik framöver!

Redan  imorgon kommer ett spännande erbjudande till dig som verkligen är såld på tanken med lärandematriser och som söker likasinnade. Don´t miss it. An offer you can´t resist…

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

Betygssättning, a piece of cake – med fungerande verktyg och tydliga kriterier

De nya riktlinjerna från Skolverket för hur lärare ska tolka betygssättningsreglerna skapar närmast hysteri i lärarrummen och media gör sitt för att spä på. Det gör mig sorgsen. Jag brukar lätt raljerande säga att jag lägger i genomsnitt tio minuter på att sätta betyg i en klass vid terminsslutet. Så lång tid tar det att läsa av 25 kunskapsöversikter och knappa in rätt bokstav i datorn. Det är faktiskt sant.

Men – jag har lagt ner timmar på att i lärandematriser formulera begripliga kriterier för vad eleverna ska lära och tänka ut hur jag ska undervisa dem så att det blir verklighet. De har gett och fått respons utifrån samma kriterier, som utgår från kunskapskrav, det som all bedömning av elevers prestationer ska bygga på. Det betyder att om du lägger tid på att formulera lärandematriser, så löser sig all bedömning och betygssättning av sig själv. Det eleven ska lära = det som bedöms och betygssätts. Svårare än så är det inte. Förstår alla inblandade vad som ska läras, förstår alla vad som bedöms.

Men – det kräver praktiska verktyg som gör detta möjligt, verktyg som varken Skolverket och forskare tillhandahåller. Jag la därför ner 7-8 år av mitt lärarliv på att arbeta fram lärandematriser och kunskapsöversikter för att göra lärande – och därmed bedömning – begripligt för alla. Just nu gör jag mitt bästa för att sprida dessa verktyg till så många lärare jag hinner – alla ska ju inte behöva lägga ner åratal av extrajobb för att förverkliga Skolverkets regler…

I min bok (s. 181-182) gav jag redan i höstas mycket konkreta riktlinjer för hur lärare kan resonera om vad det innebär att ”till övervägande del” behärska kunskapskraven i ett ämne, det som nu är kärnan i debatten kring Skolverkets nya tolkningar av betygsstegen. Se utdrag ur boken. Uttrycket till övervägande del är emellertid bara en del av betygsproblematiken. Det faktum att elever normalt presterar i allra högsta grad olika över tid för samma kunskapskrav, är något som det talas ganska tyst om i debatten. Den fokuserar på banala resonemang om vad som ”är ett B eller ett C”. Billiga elevstämplar istället för verktyg som kan beskriva komplex kunskapsutveckling.
I boken ger som jag menar rimliga avvägningar både för hur lärare kan hantera elevers skiftande nivå över tid och begreppet ”till övervägande del” vid betygssättningsögonblicket.

En avgörande förutsättning vid arbete med lärandematriser är att läraren undervisar eleven kring en förmåga vid många olika arbetsområden, att elevens prestationer dokumenteras begripligt  i matriser och sedan förs över till visuellt överskådliga kunskapsöversikter. Det ger underlag som bygger på bedömningar utifrån kunskapskrav – inte prov, arbetsområden och inlämningar, som i gamla tider. Detta är mycket långt från många elevers skolverklighet.

Med de verktyg lärare får av statsmakterna, är det ett omöjligt uppdrag att följa Skolverkets riktlinjer för bedömning och betygssättning:

  • Kursplanernas oöverskådliga presentation av kunskapskraven
  • Stödmaterial med fokus på ”bedömningsaspekter”, istället för vad elever ska lära
  • Förtydligade betygsregler, men inga verktyg för att kunna förverkliga dem
  • Nationella prov vars bedömning inte utgår från kunskapskrav, tvärtemot Skolverkets egna riktlinjer

Om lärare känner sig vilsna i denna situation, hur känner då eleverna sig?
Jo, det vet vi: I Jennie Sivenbrings färska avhandling I den betraktades ögon beskrivs hur elevers bristande förståelse för och kontroll över bedömning, leder till att betyg styr hela deras liv, inte bara skolliv. Sorgligt.
Är det någon som i detta läge på fullt allvar tror att fler bedömningsstöd, betyg och nationella prov är lösningen?!

Med verktyg som fokuserar på lärande, skolans huvudfunktion, och som gör lärandet begripligt för eleverna, så blir bedömning ”a piece of cake”. Efter en halvtimme har jag tolkat alla elevprofiler i kunskapsöversikterna och betygen är inknappade. Jag får tid att reflektera över alla kollegor och elever som med ångest, men utan verktyg, sitter och våndas.
Sorgligt – och så onödigt.

 

 

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , | Lämna en kommentar

Osynlige Johan söker doktorander och masterstudenter!

Hej alla bloggläsare. Ja, jag vet att jag inte är det minsta synlig, åtminstone inte på min egen blogg. Alla halvfärdiga inlägg ligger fastfrusna som vinterdrivor i mina datormappar. Det är mycket nu…

Fem långsiktiga skolutvecklingsprojekt med lärandematriser håller just på att sjösättas runtom i vårt avlånga land. (Hej Trosa! Nästa måndag kör vi igång!). Det har skapat behovet av att följa arbetet med lärandematriser mer systematiskt.
Därför söker vi nu efter en eller flera doktorander/masterstudenter som brinner för att ägna ett par år åt att vetenskapligt undersöka vår fortbildningsmodell som fokuserar på att öka elevförståelsen och inte stannar vid lärarförståelse!  Du får hjälp med ansökan, informanter (= villiga skolor) finns det gott om, professor Anders Jönsson står som vetenskaplig koordinator och du kan helt fokusera på forskningsjobbet. Är du en sådan doktorand/masterstudent eller känner någon? Hör av dig omedelbart!
För närmare information: Läs här!

Boken Lärandematriser; att få eleven att förstå når ständigt nya läsare, rekordet slogs i måndags i Stockholm på en Skolportenkonferens där 200 lärare väntade. På vinst och förlust kånkade jag upp en resväska med böcker (väskan kraschade på Birger Jarlsgatan) – och sålde slut 25 ex. på 15 minuter. Tack Hannes för att du lärt din gamle far att swisha.
En otrolig känsla när man fattar att 2000 människor där ute i Sverige redan köpt boken – efter mindre än ett halvår! Nya tryckningen ligger äntligen i lager, nu med åtminstone lite färre förargliga felstavningar och missar  – och en beskrivning av LMX.
En enda översvallande recension på Förstelärarnas blogg i Svedala fick bloggen att svämma över av läsare. Kul och lätt chockerande.Hur ska det gå om jag blir synlig på facebook eller lanserar min blogg på allvar?

Och mitt i allt detta – plus lärarjobb – så försöker jag hinna med att skriva på min nya bok. Allt medan lärandematriser från hela Sverige, gjorda på den nya LMX-mjukvaran, ramlar in i Google drive-mappar. Hur ska vi administrera detta så att de kommer till alla elevers glädje? Det är mycket nu. Mycket kul…

Och nu kommer våren!!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Synligt lärande Del 7 Kunskapssociogram; att synliggöra elevgrupper

Den klassen e som en skogsbrand! När man släckt på ett ställe blossar elden upp bakom ryggen på dej…

Min lärarkompis kom tröttkörd ut från ett dubbelpass med vår klass. Vi hade försökt tydliga rutiner för start och avslut av alla lektioner, olika placeringar i klassrummet, enskilda samtal med elever och föräldrar, you name it. Klassen var en utmaning, inte tu tal om den saken. Här fanns elever med bristande svenska eller förkunskaper som blev oroliga så fort det blev för svårt, elever som hade svårt att acceptera spelregler, stökiga duktiga och osäkra snälla i en salig blandning. Vi hade ännu inte fått nåt grepp om vår nya klass. Hur många olika problem har vi egentligen frågade jag högt för mig själv. Jag tog med den frågan hem och det blev starten till det som kom att bli kunskapssociogram.

För att få syn på alla subgrupper i klassen och sortera bland alla behov satte jag mig ner och gjorde en fyrfältare den där eftermiddagen för tio år sen. Jag anade att det fanns två huvudparametrar: Vilken förståelse eleverna hade, enkelt uttryckt deras kunskapsnivå. Sen fanns deras sociala förmåga att fungera ihop med andra i klassrummet. Jag gjorde ett enkelt koordinatsystem och började placera in eleverna efter hur de funkade på mina lektioner. Jag blev rent paff över det synliga resultatet:Kunskapssociogram
Plötsligt fick jag syn på dem uppe i högra hörnet. Sex elever som inte bara hade bra kunskaper utan var bra samarbetare. Och så de där tre tysta och medelmåttiga eleverna rakt upp i kunskapssociogrammet, som alltid glöms bort i klassrummet. Det fanns egentligen bara var två tuffa elever, som både hade stora brister i förkunskaper och som tog ut det i kaxighet eller aggressivitet.

Den smarta tjejen och killen längst ner till höger i figuren som var så provocerande, tillhör en helt annan grupp. De behöver utmaningar och gränser. De osäkra, tysta längst upp i vänster hörn behöver peppning för att höras och våga ta plats.

Det var ingen ”stökig klass”. Det  var istället en samling undergrupper som var och en behövde specifikt stöd. Men långtifrån samma stöd, tvärtom hade de ofta motsatta behov.  Jag hade plötsligt syn på klassen. Inte på individnivå, inte på klassnivå, utan på elevgruppsnivå. Kunskapssociogrammet synliggjorde klassdynamiken. Genom att bryta ner klassen med hjälp av ett visuellt verktyg, fick jag syn på klassens elevgrupper och deras olika behov av stöd.

Självklart är verkligheten mer komplex än så. Enskilda elever kunde ha ganska olika roller, förkunskaper och beteenden i olika ämnen. Det märkte vi när varje lärare sedan fick fylla i elevernas positioner i kunskapssociogrammet för just sitt ämne. Men det fanns också tydliga mönster – och det var de viktigaste. De mönstren kompletterade vi ibland vid utvecklingssamtal med kunskapssociogram för enskilda ämnen och diskuterade med eleven: Varför funkar det så bra på engelskan? Vad är det som händer på matten, där du ofta blir ofokuserad och stör kompisar? Hur ska du och läraren göra för att det ska bli bättre i just det ämnet? Kunskapssociogrammet blev en del av vårt vardagsarbete i arbetslaget, ett arbetssätt jag tog med mig till nya arbetsplatser.

Det har kommit till mycket nytta genom åren. Senast när vi skulle dela upp två klasser i tregrupper för att bättre kunna tillgodose olika elevers behov. Det var många behov som stod mot varandra, men att nivågruppera var inte på kartan. All forskning visar att det leder till katastrof för de sämre och inte mycket bättre resultat för de duktiga. Nej,det handlar om att med fingerfärdighet kombinera kunskapsmässiga eller sociala dragare, som är stabila oavsett kamraterna runtomkring, med elever som vänder i rätt omgivning. Att skapa grupper där du har rimliga möjligheter att sätta tydliga gränser för oroliga elever, så att du kan ge utrymme för tysta att uppmärksammas. Men vilka är vilka och hur skapar du överblick? Med ett kunskapssociogram får du grepp om två parallellklasser i en enda bild. Utifrån den kan du sen systematiskt pussla ihop bra grupperingar och väga olika alternativ mot varandra.

Gör man detta systematiskt i ett arbetslag blir det inte bara ett verktyg för att skapa studiero och bästa förutsättningar för lärande i klassrummet.  Det är också ett utmärkt verktyg vid utvecklingssamtal för att diskutera elevens utvecklingsbehov – sociala såväl som kunskapsmässiga – både i enskilda ämnen och i skolan som stort.

Pröva själv: två pilar och sen är du igång med att få syn på dina elever!

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar