Videosamtal om LM på distans: Nya tider. Nya insikter om att uttrycka sig begriplig

Med Corona kom distansundervisningen och plötsligt ska svenska gymnasielärare, i flertalet länder alla lärare, på kort tid erövra en helt ny digital värld. Någon sa lätt ironiskt att lärarkåren lärt sig mer på en månad om digital kommunikation än vad de gjort de senaste fem åren. Men de viktigaste lärarinsikterna gäller inte digital teknik som Meet, Teams eller Zoom.

På facebookgrupper och nättrådar beskriver lärare insikten om hur extremt tydlig man måste vara med vad och hur eleven ska visa kunskaper och hur enormt viktigt det är att sätta sig in i hur eleverna uppfattar en virtuell lektion. Men vänner! Det gäller inte bara vid distansundervisning, det gäller alla lektioner, även de i fysiska klassrum. Lärandematriser fokuserar just på lärarkonsten att inta elevperspektiv och formulera lärande begripligt, något som blivit oerhört dagsaktuellt med distansundervisningen. Den sätter skolans – och elevernas – problem på sin spets: lärare behöver bli proffs på att formulera lärande som begripliga handlingar utifrån elevernas perspektiv.

Kolla in videosamtalet (vad annars i dessa tider?) jag har om ”Iakttagbart lärande på distans” med Mia Skog, utnämnd till Årets lärare i Finland och drivande bakom första handledarutbildningen kring lärandematriser i Finland.
Mia och JohanHon är en sammanhållande kraft för tutornätverket (= finska förstalärare) i Sydvästra Finland och kopplad till Åbo Akademi. Vi diskuterar distansundervisning och vikten av iakttagbara mål.

Där tar vi också upp det fascinerande problemet fusk. Lärare prövar olika digitala tekniska lösningar: Tidsstyrda tester, program som loggar ut när eleven försöker leta svar digitalt – allt för att elever inte ska kunna fuska. Men fusk är inget bedömningsproblem, utan ett lärandeproblem med hundraåriga anor: Vilka kunskaper styr lärarens prov eleverna mot? Ska de återge vad som står i boken och göras till levande USB-minnen där den med störst minneskapacitet vinner? Prov och bedömningsuppgifter där läraren läser av ”elevens USB-minne” och jämför med facit. Eller ska vi formulera elevuppgifter där de måste utnyttja sina faktakunskaper till att beskriva likheter mellan då och nu, vad skillnader beror på, dra slutsatser inför framtiden, inta motiverade åsikter? Komplex kunskap går inte att googla, kopplingar mellan faktakunskaper och till den enskilde eleven kan aldrig sökas på nätet.

Det är faktiskt så banalt enkelt att undvika fusk. Sluta med Googleprov. I min senaste bok Iakttagbara mål (2019) beskriver jag hur olika typer av kunskaper relaterar till varandra: Faktakunskaper (Googlekunskaper) är bara ett första nödvändigt steg på väg mot steg 2 och 3 där jag skapar verklig förståelse genom att förklara samband mellan fakta, dra slutsatser och beskriva mönster. En grund för att sen på steg 4 och 5 kunna ta ställning, värdera och argumentera. Faktakunskaper är nödvändigare än någonsin, men alltid bara ett första steg mot förståelse och självständigt grundade åsikter – förutsättningen för kritiskt tänkande medborgare.

Förmågetrappan

Fuskproblematiken löser vi inte med avancerade digitala provlösningar, utan genom att överge faktaprov och ta några kliv upp på Förmågetrappan där elever förväntas förklara sin förståelse, koppla samman saker och ta ställning. Då får du på samma gång koll på deras faktakunskaper. Men att beskriva samband, dra slutsatser och framföra åsikter är inget man plötsligt blir mogen för på gymnasiet, utan något vi måste låta elever långsiktigt öva på i alla stadier – utifrån elevernas förkunskaper och intressen.

Behoven av att vara tydlig och inta elevperspektiv som nu uppdagas är heller inget specifikt för distansundervisning – det är grundläggande för all bra undervisning. På samma sätt som undervisningsmetoder som är nödvändiga för elever med särskilda behov oftast är bra för alla elever.

Låt oss hoppas Coronapandemins snart är ett minne blott, men att insikten om hur avgörande det är att beskriva lärande begripligt för elever får växa sig stark när vi återses fysiskt i klassrummen!

Påsken 2020

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Finlands första Handledarutbildning kring lärandematriser är igång!

15-17 januari samlades 25 överentusiastiska ”tutorer” (finska förstelärare) i Åbo för att starta den allra första handledarutbildningen kring iakttagbara mål och lärandematriser. Tack Mia och Tove för allt ni fixat och ordnat! Det var nöjda lärare och utvecklingsledare som vinglade hem till helgen efter tre fullmatade dagar.

HLUF-foto, efterGlada finska tutorer efter tre dagars mangling med Johan. Och ja, alla talar svenska!

Behov av fungerande verktyg

Den relativt nya finska läroplanen betonar elevers förmåga att planera och utvärdera sitt lärande. Det har skapat behov av verktyg som hjälper lärare att få elever mer självständiga och arbeta med kamrat- och självrespons på ett seriöst sätt. Lärandematriser och iakttagbara mål har därför rönt stort intresse på flera orter. Det finns också en ovana att formulera progressionen i lärandet begripligt, då finska läroplanen hittills inte haft centralt beskrivna kunskapsnivåer med värdeord.

Efter flera terminers planering och många workshops och föreläsningar på olika skolor i södra Finland kunde nu de första finska LM-handledarna samlas för att grotta ner sig i iakttagbara mål och skapa LM tillsammans i tre dagar. Ett snöfritt och regnigt Åbo mötte, men det var idel solsken inne i kurslokalerna på CLL, Centret för Livslångt Lärande (ett såå underbart namn på en utbildningsinstitution!)

Finskt LMX: Direkt till lärandet utan att passera bedömning

Inför denna utbildning har vi skapat en speciell version av vår lärplattform LMX för finska läroplanen, så att lärare kan skapa LM att undervisa utifrån sina finska läroämnen. Deltagarna verkade mycket nöjda med LMX. Finska lärare har sluppit den digitala dokumentationshysteri som svenska lärare bågnat under senaste årtiondet. De kan gladeligen hoppa över det svenska bedömningsträsket och direkt landa i begripligt lärande. Så befriande!

Det var uppenbart från start att likheterna mellan Sverige och Finland är mycket stora. Tankarna kring iakttagbart lärande har visat sig gå alldeles utmärkt att överföra till finska förhållanden. Teorierna och verktygen är universella, oavsett styrdokument. Elever över hela jordklotet önskar lärare som begripligt förklarar vad de ska lära sig – och som sen ger dem chansen till undervisning, övning och respons på just de handlingarna, så enkelt är det!

Iakttagbara nyheter!

Några nyheter presenterades också för första gången dessa HLU-dagar i Finland:
1. En sprillans ny modellbild över iakttagbar progression som kombinerar Förmågetrappan och verktyget Tolv kriterietyper från Johan Alms senaste bok ”Iakttagbara mål”. Modellen är en visualisering över allt tänkbart lärande inom ett ämnesområde/en förmåga. Den synliggör en bredd av möjliga kunskaper inom ett område vi lärare annars lätt missar och gör det möjligt att medvetet välja ut vad som är mest relevant och centralt i elevens kunskapsutveckling – istället för att bara göra som man brukar. Jag återkommer till denna modell i senare blogginlägg.

2. Ett första utkast till ram för att beskriva iakttagbara undervisningshandlingar, nästa spännande område att utveckla. Efter fem års fokus på iakttagbara elevhandlingar är det dags att överföra samma tänk till lärares handlingar: Exakt vilka lärarhandlingar i klassrummet gör elever mer motiverade och bättre rustade att lära sig? Handlingar att pröva, öva och utveckla. Ett enormt spännande arbete som nu sakta växer fram i samarbete med andra skolutvecklare, lärarutbildare rektorer och lärare.

Finlandssvenska

Finsk fortsättning följer

Planeringen för den fortsatta handledarutbildningen till hösten är i full gång, men även planerna på att sprida det till andra delar av Svenskfinland. Det är främst vid kusten i södra och västra Finland som lärare vid finlandssvenska skolor arbetar (se bild här intill).
Drömmen är självklart att LM-konceptet nu även ska få fotfäste i det finskspråkiga Finland. Enligt tutorerna är finskan befriande iakttagbart som språk, till skillnad från svenskans förkärlek till abstrakta obegripliga formuleringar.
Undrar hur amöba och iakttagbart ska översättas månne?

 

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Från VAD till HUR!

Ett sprillans nytt och oskrivet decennium står för klassrumsdörren. Vi öppnar den tillsammans och tar steget från VAD till HUR! Låt mig förklara hur jag menar:

Jag har i fem års tid försökt sprida tanken att vi måste lära oss att begripligt formulera VAD någon ska lära sig innan man kan diskutera HUR man lär sig det. I juni kom min bok Iakttagbara mål ut; två hundra sidor som beskriver konkreta handlingar man utför när man lär sig abstrakta förmågor som jämför, drar slutsatser, samarbetar, bearbetar, använder strategier. Sådana iakttagbara VAD-handlingar är grundstenen i allt lärande. För hur ska vi kunna avgöra om någon lärt sig – om vi inte först lyckas beskriva lärandet iakttagbart och förståeligt? Vi måste släppa skolans snuttefilt ”bedömning” och inse att vi aldrig kan bedöma något utan att först beskriva vad man konkret utför när man lär sig något. Men att formulera VAD någon ska lära sig är bara första steget. Att förklara HUR man lär sig utföra handlingarna är helt avgörande för att lära sig dem. Att gå från VAD till HUR gäller i högsta grad även lärares eget lärande:

Att lärare i sin undervisning ska ”visa positiva förväntningar, skapa ett tillåtande klimat, låta elever utveckla olika lärandestrategier, reflektera över sitt lärande eller anpassa arbetsformer efter elevers behov” (ur Skolinspektionens observationsschema) leder inte till annat än godtyckliga värderande tolkningar. Ingen lärare förändrar sin undervisning utifrån sådana formuleringar. De skapar bara förvirring, inte lärande.

Mitt nyårslöfte är därför att påbörja arbetet med att formulera iakttagbara kriterier för kvalitativ undervisning, bra lärarhandlingar som leder till att elever lär sig bättre och som vi alla kan härma och lära oss att praktisera. Sådana som John Steinberg, min ungdoms pedagogidol, oförtrutet pläderat för under femtio år. Tack John för att vi hittat varann under året och upptäckt vår gemensamma övertygelse att motverka amöbors destruktiva inverkan på allt lärande! Låt oss nu gå från att bara beskriva VAD elever ska lära sig till HUR vi lärare ska agera för att få dem att lära sig det.

Det har aldrig funnit så mycket forskning och kunskap som nu om VAD som skapar utveckling hos elever, men ändå händer förvånansvärt lite nytt i skolan. De stora snackisarna i svensk skola 2019 var att PISA-resultaten för vissa elevgrupper har stigit ”några poäng” (suck…), att vi ska minska antalet kunskapskrav för att göra kursplanerna tydligare (Årets logiska kullerbytta?) och yngre elever ska slippa ta ställning och tänka själv och bara rabbla faktakunskaper (tillbaka till 1900-talet). Vi skulle istället behöva ta steget till HUR vi ska förändra följande fakta:
Elever begriper inte vad de ska lära sig och känner en ohälsosam stress över att ständigt bedömas.
Lärare tvingas ständigt dokumentera för att ha ryggen fri, men aldrig för att elever ska lära sig mer.
Från VAD till HUR.

Skolutveckling är ett annat exempel där vi måste börja diskutera HUR på allvar: Fast all forskning betonar långsiktighet och rektors engagemang får jag så många förfrågningar om isolerade föreläsningar och studiedagar. Man önskar billiga tankebloss och skolraketer som lyser upp – men snabbt försvinner. Lärarfortbildning styrs ännu av att lärare ska bildas fort, helst också gratis. Liksom nyårsraketer borde det förbjudas, det ställer till mer skada än nytta och tar fokus från långsiktig skolutveckling. Glädjande att kommuner som Bengtsfors ändå vågar satsa långsiktigt på LM och nu ger kommunens samtliga lärare och rektorer minst tre år för att utvecklas utifrån iakttagbara mål på alla skolnivåer.

Fungerande praktiska verktyg är viktiga för att stötta långsiktigt förändringsarbete. Därför är det en stor glädje att vi under 2019 fått klar LM-guiden: en digital sammanfattning av tankeinnehållet i mina böcker med länkar till hur man arbetar praktiskt med det i LMX. LM-guiden har efterfrågats av många och med en LMX-licens får man nu gratis tillgång till den.

Ett annat verktyg har under året utvecklats vid handledarutbildningar. Det omfattande materialet LM-moduler ska stötta lärares kollegiala lärande kring iakttagbara mål och LM. LM-moduler har samma grundstruktur som skolverksmoduler, men skiljer sig på två avgörande punkter:
1. Ett tydligt elevperspektiv som inte stannar vid att fortbilda lärare, utan uttryckligen syftar till att skapa förändrad undervisning som får elever att lära sig bättre. Miljardsatsningar på läs- och mattelyft har gett nöjda lärare och rektorer, men inga utvärderingar visar på skillnader för eleverna.

  1. Arbetssätten i en LM-modul är samma som tankeinnehållet, man gör som man lär: Lärare lär sig under arbetet samma saker som de sedan ska få elever att lära sig, utifrån Förmågetrappans steg: Läraren… A) bearbetar fakta B) beskriver och förklarar samband C) väljer ut och prövar undervisningsmoment och D) argumenterar och förändrar. Skolverkslyftens luddiga uttryck som aktivitet, reflektion och diskussion ersätts av iakttagbara lärarhandlingar. Elever lär sig nämligen inte bättre av att lärare bara får diskutera och reflektera över egna erfarenheter. Det krävs konkreta verktyg för att förändra sin undervisning och utföra nya iakttagbara handlingar! Då först märker elever verklig skillnad.

Det viktigaste lärarverktyget för att utveckla undervisning framöver kommer troligen bli undervisningsobservation. Endast en bråkdel av alla lärare har någonsin fått se sig själv undervisa. Men jag syftar inte på bedömande rektorsinspektioner inför lönesamtal. Nej, det handlar om att lärare själv ska få syn på sina handlingar i klassrummet och följderna av dem, så att de kan förändra och förbättra dem. Självrespons alltså. Idag är det oerhört enkelt att spela in sig själv, bara lyft mobilen och tryck på start. Jag har ofta spelat in mig under mina 30 år som lärare, ett viktigt verktyg för att utvecklas som lärare och få sina elever att lyckas bättre.

Betydelsen av att få syn på sina egna handlingar blir övertydligt när man läser forskaren Simon Elvnäs observationer av hur ledare i olika organisationer agerar. I hundratals videoinspelningar har han analyserat deras handlingar och jämfört med vad de i intervjuer säger sig göra. Konsekvent gör de tvärtemot vad de vill/tror sig göra! Jag är övertygad om att vi lärare på samma sätt måste få syn på vad vi verkligen gör, inte hoppas eller vill tro att vi gör, om vi på allvar vill utvecklas som lärare. Det som krävs är lite mod, prestigelöshet och att våga skita i skoltraditionen att dra för gardinerna. Då kan vi på allvar gå från VAD vi undervisar om till HUR vi undervisar.

 

2019 blev året då jag drog lite i handbromsen för egen del. Jag ställde in en handledarutbildning i Eskilstuna för att få tid att stanna upp och tänka ut vad som är kommande steg – för mig och för spridandet av tankarna. Ändå har enormt mycket hänt. Förutom handledarutbildningen i Bengtsfors startar nu äntligen handledarutbildningen i Finland med finska kursplaner i LMX. LM är på allvar internationellt!
Lika häftigt är att se hur diplomerade LM-handledare nu sprider vidare engagemanget på egen hand. Som när de självständigt genomförde två Prövapådagar (länka) där hundra entusiastiska och övernöjda lärare/rektorer fick pröva att göra LM-tänket, inte bara höra det.
Ett annat levande bevis på LM-spridning var när en nyutexaminerad lärare nyligen kom fram efter en första heldag kring LM och var lyrisk över att hennes skola får utbildning i detta. Hon berättade att den stora höjdpunkten och nyttan med hennes lärarutbildning var den lärarutbildare som arbetat utifrån LM och mina böcker. Hon syftade på Catharina (även gymnasielärare i Motala) som gick ut sin handledarutbildning 2019. Hon sprider inte bara LM bland lärarstudenterna, utan är även på god väg att övertyga utbildningsledningen att studenternas eget lärande måste grundas på iakttagbara mål. Tänk att redan få möta lärare som övertygats av engagera(n)de LM-handledare. Nu händer det på allvar!

 

2020 är det tid för nästa steg. Redan finns tankarna nerskrivna (böcker, LM-guide), verktygen på plats (LMX, LM-moduler), och kunniga engagerade lärare som vill sprida idéerna vidare. Nu gäller det att nå ut och övertyga skolfolk om nödvändigheten av förändring. Nästa års utmaning – och löfte – blir att även här gå från VAD till HUR.

Nyårshälsar Johan
1 januari 2020

 

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Nu finns LM-boxen äntligen att beställa!!

LM-boxen gör lärande synligt och begripligt för elever – och för läraren!
Konkreta och tankeväckande övningar för din skola, oavsett om ni nyss upptäckt lärandematriser
eller behöver inspiration till nya perspektiv i LM-arbetet.

LM-box

Förbeställ till förmånligt pris:
1 st:                                    1000 SEK
5 st:                                    4000 SEK   ger även tillgång till LM-moduler*
10 st:                                  7000 SEK   ger även tillgång till LM-moduler*
Ni får dessutom obegränsat med gratis fördjupande nedladdningar anpassade till just er skola för långsiktigt kollegialt lärande.
Varje box samlar fyra deltagare. 5 LM-boxar passar lärarträffen på en mindre skola,
10 LM-boxar på en större skola. Kommuner kan köpa in LM-boxar centralt för utlåning.

Klicka här och gör din beställning senast 31 dec. 2019
Beställningen är bindande med leverans vt – 2020

* LM-moduler är ett unikt och omfattande material framtaget för skolans långsiktiga arbete kring att göra lärande begripligt. Se närmare beskrivning och utdrag här!

 

LM-boxen är fylld av korta skiftande övningar som utförs i grupp med både praktiska och digitala inslag. Den skapar inspirerande och engagerande diskussioner om vilka kunskaper elever verkligen bör få och hur vi uttrycker dem begripligt. Ett kollegialt lärande som ger lärare nya pedagogiska insikter och perspektiv.

Materialet bygger på böckerna Lärandematriser och Iakttagbara mål, har mejslats fram vid handledarutbildningar och fått mycket goda omdömen av otaliga lärargrupper. En lärare uttryckte träffande vad som gör LM-boxen så efterfrågad:

”Jag fattar först när jag får göra det, inte bara höra det.
Föreläsning och diskussioner räcker inte, det behövs praktiska övningar ihop med andra.”

Har ni frågor, tveka inte att ta kontakt via larandematriser@gmail.com

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

Handledarutbildning kring Lärandematriser i Finland!

Vi har äran att erbjuda en handledarutbildning i Åbo, Finland för tutorer i nätverket SYD 3.0.
Det finns plats för 25 deltagare. Anmälan sker via särskilt utskick till berörda.

Finland+LM=SANT!Plats och tid
CLL i Åbo 15 – 17 januari 2020 (onsdag/torsdag 9-16, fredag 8.30-15)
Fortbildningen är finansierad av UBS och är avgiftsfri, men deltagarna betalar för litteratur, logi, resor och mat.

Innehåll
Kollegialt LM-skapande samt undervisning och respons utifrån LM: Jag…
… lär mig att kollegialt skapa, analysera och ge respons på LM
… lär mig arbetssätt för undervisning och själv- och kamratrespons utifrån LM och iakttagbara mål
… lär mig hantera grundläggande funktioner i plattformen LMX

Litteratur
Lärandematriser; att få eleven att förstå (Alm, 2015)
OBS! Kapitel 1 – 5 ska vara läst till kursstarten.
Iakttagbara mål; att göra lärande synligt (Alm, 2019).

Arbetssätt och Syfte
Utbildningen bygger på praktiskt arbete och kollegialt lärande i skiftande smågrupper. Du får lära dig formulera lärande som iakttagbara elevhandlingar, så att såväl elever som du själv får syn på vad eleven ska lära sig. Det är en nödvändig förutsättning för att sedan diskutera hur man lär sig det (elevens lärandestrategier) och får andra att lära sig det (lärarens undervisningsmetoder).

Du får principer för att ersätta abstrakta skoluttryck (s k amöbor) och ytliga beskrivningar av elevaktiviteter för att istället formulera konkreta målbilder för elevens lärande, s k iakttagbara mål. De beskriver vad ett kunskapsmål innebär i den konkreta uppgift som eleven har att arbeta med.
När elever får skapa bilder av handlingar som de ska lära sig och hur de kan bli allt bättre på dem, får de kontroll över sitt eget lärande. Det leder till bättre motivation, fokus och resultat i klassrummet.

Vi kommer att arbeta i lärplattformen LMX som kraftigt underlättar LM-skapande och delande av LM. Lärare kan även göra bedömningar direkt i en LM som LMX automatiskt överför till överskådliga sammanställningar. LMX är också ett fantastiskt redskap för analys av lärares undervisning och elevbehov. Se vidare lmx.nu

Planerad fortsättning
En handledarutbildning (HLU) innehåller normalt tio heldagar och är indelad i fyra faser (se text nedan). Dessa första tre januaridagar i Åbo fokuserar på fas 1 och delvis fas 2. Målet är att finansiera en fortsättning kommande terminer som inkluderar alla faser; från att skaffa en egen kompetens kring LM till att även handleda kollegors och en skolas utvecklingsarbete kring LM och iakttagbara mål. Vid en sådan fortsättning av HLU har vi ambitionen att skapa en speciell finsk version av LMX.

HLU kring lärandematriser är indelad i fyra faser där deltagarens kompetens och perspektiven successivt utvidgas:

FAS 1: VERKTYGET
Du lär dig skapa och ge respons på olika typer av LM med LMX.

FAS 2: UNDERVISNINGEN

Du lär dig undervisa och arbeta med respons i klassrummet utifrån LM och iakttagbara mål, kopplat till forskningsteorier kring respons och undervisning. Du lär dig att systematiskt sammanställa resultat och analysera din undervisning samt grunderna till ett forskningsbaserat arbetssätt.

FAS 3: HANDLEDARROLLEN
Du lär dig driva och leda kollegialt lärande och olika LM-moment på egna skolan. Du handleder kollegor, såväl kollektivt som individuellt, i deras arbete med LM-skapande, LM-undervisning och LM-respons, samt reflektioner kring detta.

FAS 4: PROCESSLEDARROLLEN
Du lär dig att handleda kollegor i ett forskningsbaserat arbetssätt där alla lär sig att systematiskt utveckla den egna undervisningen. Tillsammans med rektor formulerar och följer ni upp iakttagbara mål för lärares och skolans lärande. Du får också möjlighet att specialisera dig.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Nya boken är här! Sommaren är räddad.

Så har den äntligen anlänt i fysisk form, nya boken; Iakttagbara mål; att göra lärande synligt. Här iakttagbara bevis från i fredags när förlaget plockar upp första exemplaren:

Iakttagbara mål

Alla som vill ha sommarläsning, en ny syn på lärande – eller helt enkelt konkreta tips till formuleringar inför höstens LM kan pusta ut. Boken kom i god tid innan sommarlovet!

Jag vet, den skulle varit klar för två år sen (sa jag till Tobias, min förläggare). Och ja, den skulle kommit förra sommaren (sa jag till alla som såg mig på Läromediaturnén förra våren), men det finns många anledningar till att det dröjt tills nu. Med ett ständigt ökande LM-intresse över hela landet har det periodvis knappt funnits tid för bokskrivande, även om LM-handledare nu på allvar börjar sprida iakttagbara tankar på egen hand. Den största anledningen till att utgivningen väntat är emellertid att jag fått så många nya insikter och tankar det senaste året med hjälp av kloka lärare, handledare och rektorer. Nya pusselbitar som nu äntligen fått saker att falla på plats.

Redan för fem år sedan, långt innan Lärandematrisboken gavs ut, fanns fröna till det som nu blivit Förmågetrappan, Tolv kriterietyper och principer för att uttrycka lärande begripligt, alltså grundbultarna i nya boken. 2014 kom jag med 600 sidors manus till förlaget. En tredjedel mejslades ut och blev till lärandematrisboken. Vi bestämde att först satsa på verktyget, Lärandematrisen.
LM-boken från 2015 kan ses som ett kök med redskap, avgörande förutsättningar för att skapa iakttagbara mål (ursäkta den dåliga vitsen). Den nya boken ger dig ingredienserna, alla matnyttiga formuleringar för att kombinera de läckraste lärande-mål. Men den förklarar också hur olika ingredienser förhåller sig till varandra, en ny struktur för mänskligt lärande.

De som önskat en färdig receptbok blir åter besvikna, de får även fortsatt gå till snabbmatkedjorna, till digitala plattformars färdiga matrismat. Iakttagbara mål står för ren och sann matglädje, det jag är övertygad om att skolan, lärare och elever behöver, nu mer än någonsin. En bok om det fantastiska och spännande i att lära sig saker och få andra att lära sig.
Jag tror och hoppas att boken kommer ut i en tid när Skolsverige äntligen är mogen för att lämna bedömningsfokus och satsa på skolans kärna; lärande och undervisning.

Må också boken nå den lärmiljö där den har störst potential att skapa förändring för elever, nämligen till lärarhögskolorna. Sakta börjar vissa lärosäten ta till sig iakttagbara tankar om elev- och lärandeperspektiv, inte bara som en munnens bekännelse, utan i form av konkret arbete med lärarstudenter. Insikten vaknar att det krävs fungerande verktyg och principer för att blivande lärare ska ges kompetens att begripligt förklara för elever vad det innebär att lära sig saker.

Lärarutbildare som redan nu arbetar med LM ihop med sina lärarstudenter vittnar om stor entusiasm. Föga överraskande. Alla dessa unga människor har ju egen eleverfarenhet av att inte fatta: Ett helt decennium av obegriplig bedömning.
Snälla, inte ännu en generation av elever och studenter som inte fattar!
Inte fler ungdomar som drabbas av onödig stress och psykisk ohälsa. We need Change.

Lärare behöver stöd i att formulera och förklara hur man lär sig analysera, jämföra, bearbeta, dra slutsatser eller sammanfatta. Det finns ingen tradition vid lärarutbildningar att falla tillbaka på, vi behöver uppfinna hjulet för att få snurr på lärandet. En oerhört viktig generation nya lärare ska utbildas för att genomdriva ett paradigmskifte, en skola byggd på begripligt lärande. Lärare som äntligen fick bli proffs på att formulera och undervisa utifrån begripliga mål.

Och låt oss nu hoppas att inga kommuner på allvar tror att vi kan spara skolan ur lärarflykt och lärarbrist. Vi måste satsa oss ur krisen. Men satsa på åtgärder som gör lärare motiverade att utvecklas och som får gymnasister att vilja söka sig till läraryrket. Snälla Skolverket, inte fler betygskurser. In med glädjen att utveckla spännande undervisning och få elever att lära sig, ut med påtvingad slentrianmässig dokumentation och bedömning.

Till hösten startar en ny handledarutbildning med lärare från hela landet och ytterligare en för en kommun i Mellansverige. Då kommer även LM-boxen att lanseras, liksom användarvänliga tutorials för olika LMX-funktioner. Men mer om det i senare inlägg!

Ha en härlig boksommar tills dess!

 

 

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

Äntligen svänger pendeln mot elevers lärande!

Reaktionerna på min debattartikel i Skolvärlden visar att pendeln äntligen börja svänga från bedömning till undervisning och elevers LÄRANDE. Hundratals lajkar och mängder av delningar och lättade röster i kommentarfältet. Lärare beskriver hur hjärtinnerligt trötta de är på det senaste decenniets bedömningsfokus. Vi vill undervisa och få elever att lära sig, inte dokumentera bedömningsunderlag.

I helgen började Sydsvenskan en ny granskning om svensk skola. Fyra av tio lärare överväger att sluta bara på grund av dokumentationsbördan, många har redan gjort det. Sextio procent anger minskad dokumentation som avgörande för arbetsbelastningen. Allra allvarligast är att dokumentationen i sig gör att lärare sällan eller aldrig metodiskt hinner använda dokumentation till att förbättra undervisning och elevers lärande, själva vitsen med att dokumentera. Som att läkare skulle tvingas dokumentera diagnoser så omständligt och tidsödande att de inte hinner ge någon behandling. Dokumentationen i skolan görs för att den ska göras – inte för att elever ska lyckas eller för att ge bättre undervisning och lärare. Skolan har blivit en absurd värld.

Man slår också fast att nuvarande digitala plattformar driver upp antalet bedömningar, oftast utan att det finns lagliga krav på lärare att göra dem. Beslut om digitala plattformar tas på kommunal eller skolenhetsnivå – i strid med Skolverkets nya allmänna råd. Det finns alltså varken stöd i lagen eller hos Skolverket att låta denna absurda dokumentationshysteri fortsätta.

Finns det då inga alternativ? Jo självklart. Det var just av dessa skäl som nu blivit uppenbara som vi skapade vår lärplattform LMX:
För att elever ska få verktyg att begripa sitt lärande istället för att stressas av obegripliga summativa bedömningar.
För att lärare ska få verktyg att göra lärande begripligt och slippa lägga tid på dokumentation som inte ger elever något annat än ångest.

LMX gör alla sammanställningar och överföringar från lärande till summativa omdömen helt automatiskt och kommunicerar kunskapsutvecklingen till elevens mobil på ett visuellt och textmässigt förståeligt sätt – utan att läraren lägger ner en sekunds arbete. När väl lärare skapat lärandematriser i LMX blir all bedömning både snabb och enkel: Markera kriterierna eleven uppnår, så sammanställs alla resultat i överskådliga kunskapsöversikter. Ett klick och kopplingen mellan bedömning och en begriplig LM-rad visar sig. Kunskapsutvecklingen görs transparent och begriplig med grafer och kronologiskt ordnade LM-rader.

Det låter för bra för att vara sant. Men det är sant. Nu tvingas istället lärare (som Sara Bruun i Sydsvenskan-artikeln) lägga tid på att uppfinna egna digitala lösningar för att dokumentera elevers lärande, eftersom inga plattformar är gjorda för det. Men det är LMX.

Datorer ska utföra tråkigt dokumentationsarbete, inte skapa behov av det. Datorer är både snabbare, uthålligare och noggrannare än lärare på att dokumentera och sammanställa. Lärare är överlägsna datorer på att planera spännande undervisning för sina elever – alltså ska vi få tid till just det.
Med LMX får vi det. Verktyget och tekniken finns redan. Nu återstår arbetet med att sprida kunskap om att lösningarna alla skriker efter existerar – till lärare, rektorer och Skolverket. Hjälp oss med det framöver!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar