Lärandematriser; synliggör lärandet i handling

Är du…
pedagog som vill få tid och specialkompetens kring begripligt lärande och skolutveckling?
rektor som önskar personal som leder en långsiktig skolprocess om undervisning och lärande?
lärarutbildare som söker redskap att ge blivande lärare ett lärande- och elevperspektiv?

Då är HLU Eskilstuna – diplomerad handledarutbildning kring lärandematriser – något just för dig!

Hur anmäler jag mig?
Fr o m fredag 3 maj anmäler du dig till HLU Eskilstuna på larandematriser.se
Formell anmälan ska vara inlämnad senast 5 juni 2019.
Antagningsbesked ges 19 juni 2019.

När? 10 heldagar utspridda över tre läsår med start ht – 2019

Var? Eskilstuna (ytterligare en ort kan bli aktuell)

Kursinnehåll:
Kollegialt skapande av och respons på LM för skiftande stadier och ämnen
Metoder för undervisning och respons utifrån LM och iakttagbara mål
Formulera, utvärdera och led kollegialt lärande och skolutveckling utifrån iakttagbara mål
Litteratur kopplad till LM- och skolutvecklingsarbete

Förväntningar på deltagaren:
Jag…
… har vid kursstarten läst hela boken Lärandematriser; att få eleven att förstå
… närvarar fullt ut under alla tio kursdagar, med ett nyfiket och ifrågasättande sinne
… är beredd att gå utanför min ”bekvämlighetszon”, både ämnes- och stadiemässigt, för att handleda olika grupper av kollegor under och efter handledarutbildningen

Mellan utbildningsträffar förväntas att jag…
… skapar egna LM, enskilt och i grupp samt undervisar, ger respons och sammanställer resultat utifrån LM i skilda årskurser, ämnen och med olika tänkbara arbetssätt
… läser överenskommen litteratur och överför kunskaper till att lösa uppgifter såväl på sin arbetsplats som under kursdagar
… leder olika moment i skolans kollegiala LM-arbete, samt handleder kollegor
… i samarbete med skolledning formulerar långsiktiga mål för egna skolans LM-arbete kring LM-skapande, undervisning och respons, samt skapar rutiner för att systematiskt sammanställa och analysera skolresultat som grund för skolans utvecklingsarbete

Rektors avgörande roll:
En LM-process kring iakttagbara mål involverar hela skolans utveckling som leds av rektor. Skolledare förväntas därför delta under en heldag under handledarutbildningen och långsiktigt stötta både skolutvecklingsprocessen och pedagogens handledarroll, såväl pedagogiskt, praktiskt som ekonomiskt.

Extra kompetensstöd
LM-arbetet introduceras på skolan av Johan Alm under minst en dag i samband med att handledarutbildningen påbörjas. Tid bestäms i samråd efter antagningsbesked, liksom former och omfattning för fortsatt stöd. Under hela utbildningens gång erbjuds skolan mängder av konkret arbetsmaterial, strukturerat utifrån moduler, med stor valfrihet för den enskilda skolan.

Fredag 3 maj kan du anmäla dig på denna sida.
Då får du också mer detaljerad information kring utbildningens upplägg och innehåll.

Femtio lärare från Dalarna i norr till Skåne i söder hade samlats en heldag på Vilsta konferens i Eskilstuna för att helt få grotta ner sig i lärandematriser och iakttagbara mål. Entusiasmen var stor hos både lågstadielärare och gymnasielärare, specialpedagoger och utvecklingsledare som kommit till denna historiska LM-träff.

Prövapådagen 4 mars 2019 inleder en ny fas i LM-arbetet, där Johan för första gången tog ett rejält steg åt sidan. Istället leddes utbildningsdagen av fem diplomerade LM-handledare; och som de gjorde det! Nöjda deltagare lyssnade till dessa kloka handledares erfarenheter, slutsatser och tips kring att undervisa och leda skolutveckling med hjälp av LM. Det är ett viktigt nytt steg mot att LM-kompetens nu på allvar kan börja spridas som ringar på vattnet runt om i landet.

Rigmor Jönsson, Petra Ryman, Karolina Klingborg, Caroline Hatcher och Eva Harlenbäck var de LM-handledare som ledde LM-dagen. Här är det Eva som handleder ett gäng gymnasielärare i skapandet av en LM i samhällskunskap.

LM-handledare Caroline Hatcher med tre mellanstadielärare, djupt försjunkna i att formulera iakttagbara kriterier till sin LM

Mesta tiden under Prövapådagen veks till att i smågrupper skapa lärandematriser i LMX under handledares erfarna vägledning. Allra mest uppskattat hos deltagarna var att få pröva på det kommande materialet LM-boxen (kommer ut i höst), fyllt med praktiska övningar kring grundläggande LM-tankar.

Konferensens alla smårum fylldes med ivrigt diskuterade och formulerande lärare. Många hade väntat i ett par år på att få komma igång på allvar med LM-processen.

De tog även intresserat del av vad en handledarutbildning (HLU) innebär och hur den kan utveckla dem själva och skolan de arbetar på. En stor majoritet av deltagarna var mycket intresserade av att anmäla sig till en sådan visade utvärderingen efteråt.
1 maj blir det möjligt att formellt anmäla sig till HLU med start ht -2019.

Redan 29 april kommer ytterligare en Prövapådag, denna gång på Konferens Arbetaren i centrala Eskilstuna. Utifrån erfarenheterna från första dagen har vi beslutat att utöka den med några platser, så om du inte redan hunnit kan faktiskt ännu anmäla dig på denna länk!

Så är ännu ett härligt gäng med handledare utbildade! 25 kloka människor gick färdigt HLU Göteborg i början av året efter tio dagars intensiv utbildning kring lärandematriser, utspridda över fyra terminer.

Det är en spännande och brokig skara som gått utbildningen. Förutom grundskolelärare och specialpedagoger har tre lärare från yrkesgymnasier i Mellansverige tillfört nya viktiga synvinklar på LM-arbete. Även en rektor har genomgått utbildningen och har ständigt berikat med egna perspektiv. En deltagare är dessutom lärarutbildare för gymnasielärare i Linköping och har med stor framgång spritt LM-tänk bland lärarstudenter där. Inget oväntat att det tas emot så positivt; iakttagbarhet och begripliga mål är ännu en stor bristvara på lärarutbildningar. Ett återkommande mönster är att luddigheten och amöbornas antal ökar ju högre upp du kommer i utbildningshierarkin, en anledning till att tankar kring iakttagbarhet får onödigt svårt att få fäste där. När folk på högre positioner (vid utbildningar, skolor och kommuner) inser att de själva också måste bli mer iakttagbara och begripliga börjar det ofta kännas jobbigt: Det är ju liksom behagligare att bara be lärare och elever ”därnere” att utvecklas.

Det som annars varit speciellt med HLU Göteborg är att den skett i nära samarbete med GR Utbildning, skolutvecklingsenheten för västra Sverige. Närmare bestämt tillsammans med Sandra Svensson och Kristoffer Creutz, två kunniga och erfarna skolutvecklare som tog kontakt med mig redan 2016. De har sedan länge spridit kunskap kring BFL till skolor runtom Göteborg, men kände att de saknade verktyg för att få lärare att genomföra viktiga tankar rent praktiskt i klassrummet. Efter att ha läst min bok menade de att lärandematriser var just ett sådant verktyg.

Ett glatt LM-gäng vid sista HLU-träffen i Göteborg tidigare i år.
Längst fram kursledarna Johan Alm och GR:s Kristoffer Creutz.

Våra olika roller har korsbefruktat innehållet och möjliggjort spännande kopplingar mellan kunskaper om skolutveckling och kursens fokus på iakttagbara mål: Hur görs skolutveckling i sig iakttagbar på skolan? Hur blir handledarrollen begriplig och iakttagbar? Det är viktiga tankar för framtida handledarutbildningar och som återkommer i min kommande bok Iakttagbara mål.

Jag sitter just nu och slutredigerar manus på boken ihop med mina fantastiska parhästar Linnea (redaktör) och Anna (formgivare) för att få boken fysiskt iakttagbar för alla i god tid före sommaren. Ett dussin handledare har varit kloka manusläsare i vinter och gett viktig respons. Det gäller att leva som man lär: Det är innan boken ges ut som jag behöver respons för att den ska kunna skapa förbättring och lärande, alltså en bättre bok att läsa! Respons efteråt (feedback) får jag tids nog – men då blir det bara summativa omdömen.

Det är många nya, stora tankar som jag vill väva samman i boken, tankar som pockat på i fem-sex år, långt innan lärandematrisboken nådde ut. Modeller som Förmågetrappan, Tolv kriterietyper, LM-study och Bullseyemodellen har utarbetats och med stor framgång testats under utbildningar de senaste åren. Det är verktyg och tankar utifrån samma elev- och lärandeperspektiv, men som kompletterar och fördjupar (och ibland ersätter) idéer från Lärandematrisboken.

Mer om detta längre fram under en intensiv LM-vår! Må solen skina på er alla tills dess!

Ännu ett fantastiskt år med Lärandematriser är till ända! 2018 har med råge infriat alla löften och önskningar.

Den första handledarutbildningen avslutades med två utbildningsdagar i Malmö i maj. 23 nöjda och engagerade lärare som nu utvecklar LM-arbetet på egna skolan, men där många även har ambitionen att sprida sina kunskaper till andra skolor. Det kommer att behövas! HLU i Göteborg avslutas nu i januari på samma sätt. När Sandvikens kommun drog igång i augusti var det den fjärde utbildningsomgången som startade. Under höstlovet lyckades vi där med konststycket att introducera LM-arbete på 8 skolenheter på två intensiva dagar! I januari fyller vi nu på med både kommungemensam halvdag, en halvdag med rektorsgruppen och en fjärde HLU-dag för handledarna. Sen är vi igång på allvar även i Norrland!

Vi har nu passerat 100-strecket för antalet LM-handledare, en fantastisk förtrupp som sprider engagemang och förståelse till kollegor och inte minst sina elever. Ett gäng handledare från HLUMalmö tar nu steget utanför egna skolan och håller under våren självständigt två Prövapådagar i Eskilstuna för intresserade lärare. Ytterligare ett steg att sprida LM i landet. Vi hade planerat för en dag, men platserna tog slut på 48 timmar, så vi bestämde ytterligare en dag. 80 lärare får en heldag med LM-skapande, iakttagbara mål och kunskap om hur LM kan utveckla skolan. Intresset kommer avgöra var kommande handledarutbildningar kommer att läggas framöver, nästa planeras starta till hösten.

Troligen blir det även handledarutbildning i Finland! De workshops och föreläsningar jag höll i februari i Borgå och Raseborg togs väldigt väl emot av både lärare och rektorer. Det följdes upp av ytterligare resor i augusti och september, då även för gymnasiet och rektorsgrupper och nu planeras mer långsiktiga satsningar.

En annan spännande avknoppning av handledarutbildningar är idén om ett interaktivt LM-brädspel med digitala inslag som arbetats fram och testats i många HLU-sammanhang under året. Det är tänkt som ett stöd till skolor för att implementera tänket kring iakttagbara mål och lärandematriser. Den kloka grundtanken från handledare är att man lär sig tänket genom att göra det, inte höra det. Det skulle lanserats redan före nyår, men vi har avvaktat reaktionerna på Skolverkets nya allmänna råd för att se om innehållet i ”LM-boxen” behöver revideras för att bli långsiktigt hållbart.

I ett tidigare blogginlägg  kring de nya allmänna råden har jag beskrivit mina tankar. Två tankar dominerar:
Äntligen! Skolverket erkänner att obegripliga bedömningsmatriser och ett överanvändande av digitala plattformar är av ondo; det jag rest land och rike runt och beskrivit i tre år nu – och fått så mycket bekräftande stöd från hela Skolsverige.
Den andra tanken är: OK, bedömningsmatriser och bedömningsplattformar ska vi undvika, men vad vill Skolverket att lärare istället ska pröva? Om detta finns inget, absolut inget, i de nya direktiven. Att sluta med något är ingen lösning. Låt oss hjälpa Skolverket på traven. Två forskningsbaserade och fungerande alternativ finns redan: Lärandematriser och LMX…

Jag hörde ett radioinslag om forskning kring Nyårslöften. Många handlar om att undvika saker: vi lovar att låta bli godis, inte äta kött eller sluta stressa. Det är hopplösa mål att uppfylla. Varför? Det är inga iakttagbara handlingar; för vad jag gör jag när jag slutar stressa eller inte äter kött? Om jag istället lovar att meditera 10 minuter eller gå en halvtimmes promenad tre gånger i veckan har jag goda chanser att bli mindre stressad. Prövar jag en ny vegetarisk rätt i månaden, så kommer jag snart att minska mitt köttätande. Jag måste se målet, handlingarna, framför mig, annars funkar det inte! Ytterligare ett exempel på hur forskningen bekräftar grundbulten för lärandematriser; behovet av iakttagbara mål!

Om ett par månader ligger ÄNTLIGEN min nya bok Iakttagbara mål; att göra lärande synligt klar för tryck. Det är ett nyårslöfte! Före jul skickade jag in manus till Gothia och nu väntar ”bara” slutbearbetning. Den har tagit oändligt mycket mer tid än jag kunnat föreställa mig, men i efterhand är det inte så konstigt när jag ser tillbaka på de fem år jag grunnat på innehållet: En handbok för hur jag uttrycker läroplanens olika förmågor på ett iakttagbart och begripligt sätt. Samtidigt presentera ett nytt teoretiskt ramverk för lärande, en struktur över hur olika förmågor är uppbyggda, relaterar till varandra och kan utvecklas på olika sätt; hur jag lär mig. Dessutom ett nytt sätt att beskriva progression utifrån tolv olika kriterietyper som kan överföras på allt lärande, även socialt lärande, lärares och hela skolans lärande. Det var min vision och nu är den alltså snart fullt iakttagbar, fullmatad med konkreta kriterier att stoppa in i lärandematriser för alla stadier och ämnen.

Årets mest utåtriktade händelse var vårens Läromediaturne´, där jag hade äran att vara huvudtalare. Det var en stor glädje att möta detta fantastiska intresse och engagemang hos tusentals lärare, på bokmässor från Umeå och Östersund i norr till Helsingborg och Malmö i söder. Det gjorde mig än mer övertygad om det långsiktiga behov av kompetensutveckling som finns kring att beskriva lärande begripligt för elever, men också behovet att undanröja allt onödigt administrativt lärararbete, så vi kan få tid att bli proffs på lärande och undervisning.

Extra glädjande är därför att LMX nu är en komplett digital lärplattform för just detta. Till skillnad från andra digitala plattformar bygger ju LMX på begripligt lärande och viljan att eliminera allt onödigt lärararbete kring bedömning och dokumentation. Nu är det inte längre tankar och visioner, utan konkret skolverklighet. Bedömningsdelen har implementerats på mängder av skolor och under hösten fick John färdigt även elevinloggning, som nu testas ute bland elever. Underbart! Nu väntar ett år då LMX kan få verkligt genomslag i Sverige.

Så med Nyårslöften om en ny bok och nya handledarutbildningar och Nyårsönskningar om att LMX och LM-handledare får sprida iakttagbarhet och lärandematriser över landet, önskar jag er alla ett nytt grymt 2019!

Varma hälsningar Johan

Nu kommer möjligheten till en andra Prövapå-dag kring lärandematriser!
Då platserna på förra Prövapå-dagen tog slut på 48 timmar, bestämdes att vi anordnar ännu en Prövapå-dag i Eskilstuna, en andra chans för alla intresserade!

När? Måndag 29 april 2019, 08.30 – 16.30

Var? Eskilstuna, Konferens Arbetaren  (centrala Eskilstuna)

Pris: 950:-/person (= självkostnadspris inkl. lunch och dubbel fika)

På grund av det stora intresset är antalet platser begränsat till 40 st och högst två deltagare från samma skola. Först till kvarn gäller.

Klicka på länken och skicka in din anmälan.

Innehåll

         Workshop: Om lärandematriser, kunskapsöversikter och iakttagbara mål

         Workshop: Vi skapar en kollegial lärandematris i LMX!

         Handledarutbildning och driva skolutveckling med lärandematriser

Mycket hjärtligt välkommen!!

Har du frågor, mejla larandematriser@gmail.com

Skolverkets nya Allmänna råd för betyg och betygsättning innebär förhoppningsvis slutet på eran för dokumentationshysteri och obegripliga bedömningsmatriser.

Råden slår fast att personalen, inte huvudmän och kommunchefer, bestämmer de verktyg skolan ska använda: ”Rektorn och lärarna kan tillsammans komma överens om hur en ändamålsenlig och sammanfattande dokumentation kan föras… inte ändamålsenligt att dokumentera samma uppgifter både i en fysisk portfolio och i en digital plattform” Det finns ”en risk för överdokumentation” med ”ett gemensamt ansvar för att informationen om betyg och betygssättning inte tar alltför mycket utrymme från undervisningen”. Bäva månde alla digitala plattformar som satt sprätt på miljarder skattekronor årligen!

Skolverket vågar äntligen såga bedömningsmatriser och slår fast att de är ”mindre användbara för lärarens allsidiga utvärdering… lärarens möjligheter att ge eleverna väl avvägd och framåtsyftande återkoppling begränsas”. Det har vi som arbetar med lärandematriser vetat om i flera år. För att inte tala om eleverna… Vem vet? Skolverket kanske ”upptäcker” LM snart!

Ska även LPP gå i graven? Det tidigare Allmänna råd för planering och genomförande av undervisningen ersätts helt – och med det äldre formuleringar som: ”Lärares planeringar bör även kommuniceras med elever och vårdnadshavare så att de får god insyn…”. Nu kan lärare lämna ut en begriplig lärandematris istället för två sidor copypaistad läroplanstext.

Råden sätter även rimliga gränser för elever och föräldrar att kräva information: Rektors ska ”ge lärarna förutsättningar att avgöra vad som är ändamålsenlig information och när den behöver ges” och ”säkerställa att eleverna får enhetlig information om betyg och betygssättning” som inte får ”vara motsägelsefull, bidra till osäkerhet eller leda till otydliga förväntningar.”

Mindre betygssnack och mindre av obegriplig information som skickas mellan lärare, elever och föräldrar. Mer tid åt att planera bra undervisning. Tack för det Skolverket.
Två saker i råden gör mig desto mer bekymrad: Bedömningshysteri och en allmän rörighet.

Skriften är ett tragiskt steg mot ytterligare bedömningsfokus genom att dessa Råd om betygssättning ersätter tidigare råd om undervisning. En tydlig signal till landets elever: Målet med skolan är inte att ni ska lära er, utan att lärare ska bedöma er likvärdigt. Jag ryser.
IFAU är de enda som reagerat för detta i sitt remissvar och kopplar lakoniskt ihop det med lärarbristen – att det ”ur ett elev- och likvärdighetsperspektiv troligen är viktigare att ej legitimerade lärare får adekvat stöd i att utforma allsidig och ändamålsenlig undervisning än att de i efterhand ges stöd i att bedöma hur det gick för eleverna”.

Ogenomtänkt röriga tankar är återkommande, som förslagen på hur vi lärare ska dokumentera bedömningar: ”kan bestå av… noteringar av vad elever har sagt… muntliga återkopplingar, noteringar i bedömningsmatriser”(som vi ju inte skulle använda…?) samt ”sådant som läraren minns, men inte har dokumenterat”. Är detta seriöst? Jag ser med skräck mina egna förvirrade lärarkalendrar från 90-talet återvända med +, – och poäng. Jag har metodiskt jämfört skillnaden mellan att markera resultat i lärandematriser med sådana ”noteringar”: Det tar en bråkdel av tiden och är detaljerat, begripligt och likvärdigt. Mina gamla noteringar bekräftar bara minnesforskning; efter en stund minns vi inte, vi hittar på minnen…

Närmast komiskt blir det när Skolverket samtidigt menar att det är ”en fråga om rättssäkerhet för eleverna” att läraren ”jämför, analyserar och värderar bedömningsunderlaget på ett strukturerat och systematiskt sätt”, kan ”analysera underlagets bredd och variation i förhållande till kunskapskraven” samt att det ”utformas så att andra kan ta del av och förstå det, om en annan lärare i ett senare skede tar över undervisningen och sätter betyg. Med spridda noteringar och gamla minnen?!! Kom igen. Nu tänker du nog: ”Så är det bara och har alltid varit, vi lärare gör så gott vi kan”. För tio år sen hade jag sagt likadant, men nu finns verktygen lärandematriser och LMX.

De nya råden framstår stundtals som en reklambroschyr för lärandematriser: ”En bedömningssituation som ger detaljerad och nyanserad information om elevers kunskaper har hög giltighet för ett formativt syfte. Läraren kan då använda informationen för att förändra och förbättra sin undervisning eller ge återkoppling till eleverna. En bedömningssituation som ger ett underlag som fungerar väl för att jämföras med kunskapskraven har hög giltighet för ett summativt syfte och väger därmed tyngre vid betygssättningen.”
Just så. Lärandematriser med iakttagbara mål kopplar stoff och uppgift till kunskapskrav och ger både ”detaljerad och nyanserad information” som grund för förbättrad undervisning och återkoppling och ”hög giltighet för ett summativt syfte”. Samtidigt. Alltid. Oavsett kunskapskrav. Principtanken är universell och tidlös: Hur utvecklar och visar eleven en förmåga i just denna uppgift med detta stoff? Med lärandematriser fungerar det i praktiken. Eleverna begriper, lärare spar tid.

Skolverket kräver även att läraren sammanställer sina spridda noteringar och suddiga minnesbilder till en ”ändamålsenlig dokumentation” med ”ett brett och varierat underlag” och kontrollerar ”med viss regelbundenhet… mot kunskapskraven för att säkerställa att det kommer att finnas tillräckligt underlag för en allsidig utvärdering” och kan ”på ett mer övergripande plan bedöma om det är någon del som i fortsättningen behöver fokuseras eller fördjupas i undervisningen”. Dream on.

Om jag däremot dokumenterar elevresultat med lärandematriser i LMX blir det rättssäkert, samtidigt som allt lärararbete elimineras, eftersom bedömningar överförs och sammanställs automatiskt. Elevens kunskapsprofil visas grafiskt i förhållande till kunskapskrav och med en knapptryckning kopplas varje prestation/underlag till begripliga formuleringar av vad eleven lärt i klassrummet. Fullständigt omöjligt på andra plattformar, eftersom bara LMX börjar i rätt ända: begripligt lärande. Därför kan läraren enkelt (och när som helst) göra exakt den analys råden föreskriver: ”tittar på underlaget i sin helhet, och jämför vad det visar att en elev kan i förhållande till den sammantagna beskrivningen för ett betygssteg” (holistisk bedömning), men också på ”ett underlag i taget, och jämför vad det visar att en elev kan i förhållande till kunskapskravens delar” (analytisk bedömning). En vacker dröm för de flesta, verklighet för en skola som arbetar med LMX.

När det kommer till kunskapskrav har Skolverket riktigt rört till det för sig. Man upprepar att lärare ska ”tolka kunskapskraven i relation till ämnets eller kursens syfte, centrala innehåll och den undervisning som har bedrivits” och pekar finger: ”Betygssättning är alltså inte en mekanisk avprickning”. Men det har aldrig varit meningen: Skolverkets tidigare råd slog med förklarande exempel fast att lärare ska ”tydliggöra kopplingen mellan de förmågor som eleverna ska utveckla och det innehåll som undervisningen ska behandla” (det lärandematriser är specialdesignat för). Så varför inte bara lyfta fram de tidigare allmänna råden? som Johan Kant klokt föreslår i sin blogg. Problemet har ju varit de senaste årens dokumentationshysteri med banalt ifyllda rutor i digitala plattformar och ytliga bedömningsmatriser, tvärsemot alla råd. Istället snärjer Skolverket in sig i nya förvirrade tankekedjor. Man slår fast:
1. ”Läraren planerar och genomför undervisningen med utgångspunkt i syftet”
2. ”Syftets långsiktiga mål sammanfattar vilka ämneskunskaper som ska betygssättas”
3. ”Kunskapskraven anger vilka kunskaper som krävs för de olika betygsstegen”.
Skolverkets slutsats: ”Kunskapskraven är således inte mål för undervisningen”.
Förlåt??!! Hej och hå. En deduktiv slutledning som gett underkänt på Filosofi 1, 50 p.

Undervisning ska enligt råden inte kopplas till kunskapskrav, bara till syftesformuleringar, alltså luddiga sammanfattningar av dessa kunskapskrav. Lärare vaknar snart upp med insikten att ha fått än otydligare spelregler – som att byta ut Lpo 94:s uppnåendemål mot strävansmålen. Samtidigt ska betyg fortfarande sättas utifrån kunskapskrav! I sin iver att motverka mekanisk avprickning missar Skolverket alla alignmenttankar för att få undervisning och bedömning att hänga ihop begripligt. Man tar ett stort steg tillbaka och hoppas kanske skjuta undan debatten om kunskapskraven. Risken är istället stor att vi snart är tillbaka till 1900-talet då jag och alla andra lärare var ”sin egen läroplan”. Är det vägen mot en likvärdigare betygssättning? Alltmedan eleverna på måndag tvingas lägga tid och energi på att gissa vad läraren tar på – istället för att lära sig saker. De undrar som vanligt: Men vad ska jag göra?!!

Och jag undrar fortfarande: Hur ska lärare kunna bedöma elevers prestationer, om de inte först lär sig begripligt formulera vad elever ska lära sig?
Om någon på Skolverket vill ha en första fortbildning hur det går till, så anmäl dig 21 november till nästa Prövapå-dag kring lärandematriser i vår. Du är hjärtligt välkommen! Men skynda dig, platserna brukar snabbt ta slut…

Länkar:
https://www.skolverket.se/publikationer?id=4000
https://via.tt.se/pressmeddelande/nya-rad-for-mer-rattvisande-och-likvardiga-betyg?publisherId=743270&releaseId=3244256
https://kvutis.se/wp-content/uploads/2014/07/pdf2698.pdf
https://johankant.wordpress.com/2018/11/02/allmanna-rad-vad-nytt/
https://www.ifau.se/sv/Om-IFAU/Remissvar/skolverkets-allmanna-rad-med-kommentarer-om-betyg-och-betygssattning/

Glädjande besked till alla som möttes av en stängd anmälningslänk:

På grund av det enorma intresset för lärandematriser har vi beslutat att anordna ytterligare en Prövapå-dag under våren i mellansverige. Exakt datum och plats kommer att annonseras ut 21 november.

Du som hann anmäla dig till den första Prövapå-dagen 4 mars i Eskilstuna kommer senare i veckan att få information kring detta.

Var redo!

Vilket otroligt gensvar!

Redan efter drygt två dagar (tidig onsdag) var de 40 platserna fyllda för Prövapå-dagen kring lärandematriser i Eskilstuna 4 mars. Det hann bli 49 anmälningar innan vi bestämde oss för att stoppa möjligheten att anmäla sig.

Det går alltså tyvärr inte längre att anmäla sig till Eskilstuna-dagen!

Vi återkommer om vi kan lösa det så, att alla de som hann anmäla sig får plats trots allt. Vi kommer inom den närmsta tiden även diskutera möjligheten till en andra Prövapå-dag redan under våren, med tanke på det enorma intresset.

Omtumlad Johan

Nu kommer äntligen möjligheten till en hel Prövapådag kring lärandematriser!
Den går av stapeln måndagen 4 mars 2019 i Eskilstuna.

På grund av det stora intresset är antalet platser begränsat till 40 st och högst två deltagare från samma skola. Först till kvarn gäller.

Klicka på länken och skicka in din anmälan!

Kursdagen ges till självkostnadspris, 950:-/person. Lunch och fika ingår, med möjlighet till hotellboende. Anmälan är bindande och kursavgiften ska vara betald senast 10 januari 2019 (detaljer ges när du får bekräftelse på att du kommit med).

Under dagen möter du mig, Johan Alm, och ett antal diplomerade LM-handledare med spetskompetens. I olika workshops får du fördjupa dig i tankarna kring lärandematriser, kunskapsöversikter, amöbor och iakttagbara mål och du får skapa kollegiala lärandematriser i LMX under professionellt stöd. Du får även en inblick i vad det innebär att driva en LM-process på egna skolan och hur du kommer med på en handledarutbildning.

Du förutsätts ha läst boken Lärandematriser; att få eleven att förstå inför kurstillfället.

När? Måndag 4 mars 2019, 08.30 – 16.30
Var? Vilsta Sporthotell, Eskilstuna
(Gratis parkering, buss från centralen, bra och billigt boende för de som önskar)

Innehåll

• Workshop: Vad är lärandematriser, kunskapsöversikter och iakttagbara mål?
• Workshop: Vi skapar en kollegial lärandematris i LMX!
• Om handledarutbildning och att driva skolutveckling med lärandematriser

Mer än hjärtligt välkomna!!

Den 8 maj var ett historiskt ögonblick. Då fick de allra första LM-handledarna sitt diplom efter tio intensiva dagars utbildning. Det var i mars 2017 som denna pilotomgång med hyperengagerade lärare första gången samlades i Malmö och som nu tre terminer senare är mogna att leda LM-processen på sina skolor vidare.

Flera av de 22 deltagarna gav HLUMalmö högsta betyg, trots att upplägg och innehåll ibland varit en ”experimentverkstad” för nya LM-idéer, utvecklande av LMX m m.  Ingen gav HLU sämre än 8 av 10. Poäng är som ni vet en väldigt amöbig respons i LM-världen, så det kläcktes även många kloka och iakttagbara förslag på hur detaljer i kursen kan förbättras och förtydligas, något som kommer framtida handledarutbildningar tillgodo.

Vid den avslutande tvådagarsträffen fick alla beskriva de olika specialprofiler man valt mot slutet av sin utbildning. Mycket kretsade kring respons, men inte sedvanlig lärarrespons till elever. Precis som Hattie visat är annan respons viktigare om skolan och elever ska utvecklas. Alltså beskrev handledare iakttagbara responskriterier för…

• eleverna när de ger respons på lärarens undervisning utifrån en LM
  (en vidareutveckling av ”Elevernas utvecklingssamtal med Johan” i LM-boken)
• rektorn när hen ger sina lärare respons vid medarbetarsamtal (Sååå spännande!!)
• eleverna när de utvärderar hur lärandematriser påverkar deras skolarbete. Elevperspektiv är ju fundamentet i LM-tanken, så jag kan inte låta bli att delge er några citat från dessa elever:

Nu när jag har en lärandematris så är det mycket enklare för då ser jag vad jag ska kunna.
Det blir lättare att lyckas för när man håller på att göra uppgiften och man vet att man är på E-nivå så kan eleven kolla på vad som krävs för att komma på C-nivån och då kan eleven förbättra uppgiften.
Det blir rättvist för alla eftersom om man hamnade på C och ville ha A så kan läraren visa tydligt att det hade du inte med för att hamna i A-nivå. Elever slipper bli fundersamma på bedömningarna.

När de sexorna börjar i högstadiet till hösten blir det inte lätt att vara lärare utan LM…

Någon handledare hade fokuserat på att få in nyanställda i LM-processen (ständigt aktuellt i dessa lärarbristtider), andra på hur man får med förskoleklass och fritidspedagoger i utvecklingsarbetet.
Några hade ur olika perspektiv tagit avstamp i Nationella Prov. De formulerade iakttagbara kriterier att sambedöma NP utifrån eller hade identifierat och formulerat de förmågor som eleverna behöver mest träning inför kommande läsår, utifrån årets NP-resultat.

Embryot till en särskild mattegrupp som ska formulera iakttagbara kriterier för specifika matematikkrav såg dagens ljus. Hur man smartast kopplar LM-arbetet till Google classroom och digitala plattformar var andra fördjupningsområden, liksom den viktiga frågan hur specialpedagogiken bäst kan utnyttja LM:s alla fantastiska möjligheter. Någon analyserade en termins arbete med Facebookgruppen för seriös LM-respons inom HLU, viktig kunskap nu när nya HLU-grupper får samma behov av att kontinuerligt ge och få respons på egna LM.

Mycket var framåtriktat: LM-handledare beskrev hur de just nu sprider och implementerar LM-tanken i sin kommun. Flera av handledarna har hållit föreläsningar kring LM i olika sammanhang; för andra handledarutbildningar och grannskolor eller vid kommun- och konferensdagar. Några har också redan erbjudanden om att själva arbeta som långsiktig LM-spridare för närliggande skolor. Det kommer att behövas, då trycket från intresserade skolor runtom i landet är enormt.

Ett viktigt redskap för att möta skolors intresse är det LM-spel som testades och diskuterades vid avslutningsträffen. Grundtanken till detta LM-spel, ett brädspel med digitala inslag, kläcktes av en handledare på kursen: Det är genom interaktivt agerande som lärare greppar centrala LM-tankarna, inte genom föreläsningar. Spelet har flera syften; olika moment blir utgångspunkter för övningar och diskussioner vid arbetslagsträffar, ett bra sätt att få struktur på LM-processen på den enskilda skolan. Handledare får ett effektivt verktyg att snabbt sätta in nyanställda i grundläggande LM-tankar. De digitala inslagen möjliggör att anpassa spelet utifrån stadium, ämne och hur långt man kommit i LM-arbetet. Avsikten är att det ska släppas i höst.

Ett par iakttagbara smakprov av LM-spelet som kommer i höst…

Som kursledare för denna pilotomgång har jag upplevt oförglömliga Hallelujahmoments:
När alla första gången samlades i ett fullsatt kursrum den där marsdagen 2017. Erfarna och förväntansfulla lärare från hela landet som hade tagit sig till Malmö bara för att fyllas tre hela dagar med lärandematriser. Fantastiskt.
När handledare efter handledare i höstas beskrev hur de forskningsbaserat arbetat med LM under terminen och analyserat framgångsfaktorer som fick eleverna att utvecklas. Bevis för att LM funkar oavsett lärare, klass, ämne och stadium – och utan Johan!
Diplomutdelningen och vår improviserat framförda ”LM-sång” via Skype till Göteborgsavdelningen som samtidigt hade sin sjätte utbildningsdag med Sandra Svensson från GR.
Minnen.

En härlig avslutningskväll med gänget på en Möllevångsrestaurang

Men detta är bara starten. Alla arbetsformer som har testats och dokument som värkts fram för att styra upp LM-skapande, -respons och -reflektion är bara starten. Avslutningen på HLUMalmö är startskottet på en ny fas i arbetet kring iakttagbara mål: Pröva-på-dagar över hela landet hållna av dessa diplomerade LM-handledare, nya handledarutbildningar, ny bok (Iakttagbara mål), analys- och bedömningsfunktioner i LMX med elevinlog…

Visionen är inte bara att nå ut till fler skolor och fler elever. Iakttagbara mål är också verktyget för att utveckla lärares, rektorers och skolorganisationers lärande. Där lärande ska ske, där behövs iakttagbara mål. De skapar begriplighet, motivation och en seriös chans att utvärdera lärandet.

Den processen har bara precis börjat. Fortsättning följer.