Konsten att göra läckra mål

Vad vore Zlatan utan alla vansinniga, oväntade och exceptionella mål? Utan alla originella sätt att spela fram till dem? Det är sådant som gör att folk samlas kring fotbollsplaner och TV-apparater, gör fotboll till något åtråvärt. Hur ska vi göra skolan åtråvärd? På samma sätt såklart! Genom att presentera läckra mål som gör att eleverna bara inte kan motstå att ge sig ut på klassrumsarenan för att själv pröva.

zlatanEleverna i min åtta var äntligen socialt och språkligt mogna för att göra en digital skoltidning. Jag stod framför klassen och förklarade att tidningar behöver intervjuer. Ni är tidningens reportrar och det är dags att kasta er ut i verkligheten för att intervjua personer som skolkompisar verkligen vill läsa om:  idrottsläraren som tog medalj på frisbee-VM, skolsköterskan som bott 20 år i Afrika… Vem vill intervjua rektorn?
– Jag vill! Jag! Mängder av entusiastiska elever med uppsträckta händer och lysande ögon.
– Okej Kim, är du beredd? Här är papper och penna, rektorn är på sitt rum, sa jag och gick fram. Sätt igång! Kim stannade upp för en sekund i sin entusiasm: Eh…va…??
– Javisst, sa jag. Bara stick iväg och intervjua honom. Är där några problem? Den vanligtvis självsäkre Kim tittade sig osäkert om på kompisarna och hasplade ur sig: Nä, men alltså …hur då …? Jag stannade upp min forcering och log mot honom och klassen.
– Är du osäker på vad du ska fråga honom? Ja, lite erkände Kim. Behöver du lite hjälp om hur du ska skriva ner det och göra en text av det, kanske – och hur man ställer bra intervjufrågor? Jo, typ …
– Bra, för det var precis vad jag tänkte att jag skulle lära er de närmaste lektionerna. Ska vi vänta ett tag med intervjuerna tills ni känner er säkra på hur man gör?
– Jaaa, ropade klassen. Nu hade jag dem på kroken, de var beredda att göra jobbet. Varför? Jo, de såg ett lockande mål framför sig, att intervjua ”viktiga personer” och göra en text till skoltidningen. Utan det målet hade de knappast hungrat efter intervjuteknik och citeringsregler.

Att skapa utmanande och åtråvärda mål är en sak som bland annat Hattie framhåller som avgörande för att skapa motivation hos eleverna, en vilja att lära. Jag menar dock att det är viktigt att skilja på två olika sorters mål: lärandemål och aktivitetsmål. Aktivitetsmål är vad eleven gör, resultatet eller aktiviteten som klassen jobbar mot, lärandemålen är det eleverna lär sig på vägen dit. Lärandemål ska framför allt vara tydliga och begripliga, byggda på iakttagbara kriterier – som i lärandematriser. Det kan du läsa mycket om i min blogg.
Aktivitetsmål däremot ska bara vara läckra och oemotståndliga. I musiken börjar jag redan första lektionen med att sätta mig vid trumsetet, dra av ett trumkomp och sen lova alla att de 5-6 lektioner senare ska kunna göra samma sak själva. Inte några, inte de flesta, utan ALLA i klassen. De tvivlar ända tills de efter 3-4 lektioner märker att flera stycken börjar få ihop det.  Jag har inte misslyckats med någon elev ännu. Målen blir sedan allt mer oemotståndliga: att på lektionstid få ”bilda band”, spela i grupprum med tre kompisar utan Johan, eller att bli rockidoler på skolavslutningskonserten.

Som svensklärare började jag den här terminen med att lova mina mellanstadieelever att alla efter höstlovet skulle kunna stå inför klassen och berätta om Igelkotten som vi läst gemensamt om, över en sida med faktatext. Och det helt utan text! Hur ska det gå till undrade många skeptiskt?! Nu undrar ingen i klassen längre. Elev efter elev har till sin förvåning märkt att deras hjärna kommer ihåg nästan all text bara med hjälp av en tankekarta med nyckelord, tydligt uppstrukturerade på grenar i olika färger.
Men det har krävts många lektioners lärande kring hur man delar upp en text i stycken, sammanfattar med rubriker, tar ut bra nyckelord och gör en tydlig tankekarta. Allt det är lärandemål som de jobbar med på vägen till aktivitetsmålet; att stå inför klassen och briljera med sina Igelkottskunskaper. Det är förmågor som de kommer bära med sig resten av sin skoltid, oavsett ämne. Precis som Zlatan har tränat timme efter timme att göra cykelsparkar, klackar och volleyskott. Inget kommer gratis …
(Vill du veta mer om hur du får elever att redovisa proffsigt, så har jag beskrivit det i min bok!)

En viktig detalj när du presenterar läckra aktivitetsmål är att du försäkrar alla elever att du kommer se till att de lyckas – om de är beredda på att lägga ner jobb. Utan den garantin kan höga mål ge prestationsångest hos osäkra. Du ska skapa inspiration, inte transpiration. Det kräver i sin tur att du i förväg har tänkt ut hur du ska bryta ner förmågorna i tydliga kriterier och undervisningsmoment, så de får öva alla färdigheter de behöver för att nå fram till målet.
För ingen gör snygga mål utan uppspel. Bra undervisning är som vackra uppspel, de serverar eleverna smörpassningar, så de får chansen att lyckas med sina drömmål. När de väl fått smak på det skapar det en motivation som är svårstoppad. Ett bra tecken är när eleverna inte vill sluta lektionen eller frågar på lunchrasten när nästa gång är.
Jag fick ett mejl från Kim ett par månader senare med en bifogad fil till skoltidningen. Här har du mitt reportage om rektorn. Jag är rätt nöjd själv, skrev han.
Det var skickat en lördag 01.00.

 

Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s