Den senaste veckan har jag verkligen inte synliggjort något lärande. Jag har varken synts till på bloggen eller på jobbet. Anledning: 8 dagar i sängen med flunsa.

Fast det var ingen riktig hårddängare, jag har varit frisk nog i skallen att kunna plöja lite böcker. Jag fick exempelvis äntligen tid att läsa Barbro Westlunds senaste bok, Aktiv LäsKraft, mellanstadiet. Extra spännande då hon skickat den till mig, och jag plötsligt blivit mellanstadielärare för hela slanten på sistone. Oj, så mycket matnyttigt!

Väl värda att läsa, även för fullt friska personer

Jag återkommer om boken framöver, men två saker uppfattar jag som centrala:
Det är nödvändigt för oss lärare att bryta ner begreppet läsförståelse i en mängd olika aspekter, så att vi kan fundera ut effektiv undervisning kring var och en av dem. Obearbetad tyst läsning av eget valda böcker varvad med högläsning i klass är förödande för elevers läsutveckling, något både jag och de flesta andra lärare pysslat med alltför länge.
Men lika viktigt är att inte enskilda moment drillas i fristående övningar utan sammanhang och helhet, att vi inte hamnar i 70-talets Falkenland-träsk (för oss som nu utsattes för det materialet). Material som En Läsande Klass riskerar att göra just detta: Fröken, varför läser vi mellan raderna nu , vi jobbar ju med Spågumman den här veckan? (se bl a s.163 och 165 i boken). Barbro uttryckte det själv träffande till mig:
”För en bra lärare är materialet onödigt, för en osäker lärare är detta rena katastrofen”

Alltså samma gamla fälla: Att följa METODEN eller VERKTYGET, utan att sätta sig in i teorierna bakom eller ha perspektiv på helheten i ett ämnesområde. När det gäller läsning får aldrig drillning av enskilda aspekter göras på bekostnad av att texter blir lösryckta och utan mening för eleven, att textens syfte och innehåll går förlorat.  I antologisamlingar som ELK, där korta avsnitt ur olika böcker ofta staplas på varandra, är detta just vad som händer.
Samma sak med lärandematriser: Om du inte använder dem med tanke och omdöme i klassrummet, mister de mycket av sin funktion. Pedagogiska verktyg och metoder blir aldrig bättre än sina utövare.

Förutom Barbros bok har jag plöjt bakgrundslitteratur till min nya bok, som kommer ut efter sommaren på Gothia. Konkretisera lärandet; att formulera iakttagbara mål i skolan är arbetsnamnet. Det är tänkt att bli en katekes för vår gemensamma Bibel Lgr11/Lgy 11. Hur bryter vi ner alla olika förmågor i läroplanerna till begripliga handlingar, så elever kan öva dem och själva få syn på dem i klassrummet? Hur formulerar vi mål för den enskilda skolan som verkligen skapar förändring? Mer om det framöver!

Synliggörande av en influensa.

I veckan drar jag igång en  serie blogginlägg kring temat Synliggör lärande. Först vill jag råda bot på missuppfattningar och okunskap om tankekartor, sedan följer iakttagbara mål, transparent bedömning och modellering, programmet Lyxfällan, Venndiagram, orsaksmodeller, Roslinganalyser och en massa annat.  Läs mitt inlägg om mini-whiteboard i januari som en aperetif, så återkommer jag snart!

Med detta anser jag att min blogg är igång på allvar. Nu får nyårsraketerna som prytt bloggens kanter snart fortsätta ut mot mål i världsrymden och lämna plats för något nytt!